temu

Förra månaden gick jag genom ett lokalt köpcentrum i Sverige och stötte på ett klädbyte. Jag hade aldrig sett något sådant förut, så jag blev nyfiken på att lära mig mer. Idén är enkel: du tar med dig ett plagg och byter det mot ett annat.

När jag började prata med arrangören nämnde de att alla varor som kommer från Shein eller Temu var förbjudna på grund av den pågående motreaktionen mot snabbmode i hela EU.

Jag gick hem och tänkte: "Bra poäng." Men sedan började jag fundera på hur mycket kläder det kostar i Norden jämfört med andra EU-länder (inklusive Storbritannien). Priserna på kläder i Norden är bland de högsta i västvärlden. Det är inte raketforskning att inse att det inte längre är 2019.

I en global levnadskostnadskris vänder sig människor bort från kvalitet och fokuserar mer på kvantitet. För priset av ett par jeans i ett svenskt köpcentrum kan du köpa fem eller sex stycken på marknadsplatser som Temu eller Shein. Tillväxten av online-shoppare som använder dessa plattformar är häpnadsväckande - en ökning med 80 procent 2023.

Snabbt mode kommer inte att försvinna. Jag tittade på en fantastisk Netflix-dokumentär härom månaden som heter Köp nu (rekommenderas varmt!), som med rätta lyfte fram dess miljöpåverkan.

Sveriges "drop-and-swap"-förbud mot Temu och Shein kommer sannolikt inte att göra någon skillnad. Det finns två viktiga punkter här: snabbmode kommer att fortsätta att växa, oavsett politiska eller miljömässiga invändningar; och etablerade modehus verkar fortfarande tro att det bara är en fas och tar ut premiumpriser för plagg som ofta tillverkas i samma fabriker som Temu och Sheins produkter.

Snabbt mode kommer inte att försvinna. Om de traditionella modevarumärkena vill behålla sin konkurrenskraft måste de inse och anpassa sig till denna verklighet.